Jag, en tjockis

Sammanfattning av dagen:

Impulsköpt mobil.
Suttit två timmar hos frissan, är nu blond.
Köpt oäkta mobilladdare till min jobbmobil (för har tydligen tappat bort den äkta) som inte funkar.
Köpt linne som jag inte provat.
Hämtat ut biljetter för show jag ska på i februari.
Stannat förbi i en av de bingohallarna jag jobbat i för att låna toaletten.
Köpt 15 m bubbelplast.
Plockat ihop alla jobbdatorgrejjer för inpackning i väska (och i bubbelplast) senare ikväll.
Irriterat mig ytterligare en gång att tv-kanaler inte kan visa serier i rätt ordning!!

Ja, det var väl typ det.

Kvar att göra idag:
Packa väska inför helgens resa till Gbg.
Packa ner alla datorgrejjer inför måndages datorbyte.
Diska
Vattna blommor
Ta ut soporna
Förhoppningsvis plocka lite
Hitta en gammal mobil att använda som jobbmobil tills jag får tag på äkta laddare!

(den här bloggen kommer nog kännas som upprepning av många innan, men kan inte släppa det!)

Jag kan verkligen inte förstå hur en männsika man knappt känner kan påverka en så. Jag kan verkligen inte sluta tänka på honom (japp, erkänner är en kille). Träffade honom i Juni och kände något för honom som jag aldrig känt för någon förut. Totalt kan man väl säga att vi träffades i två helger (för jag var som vanligt bortrest under veckan) och det är allt. Han kände inte att det klickade och jag blev ganska ledsen över det. Antog helt naivt att det skulle gå över ganska snart för, som sagt, vi hade ju inte träffats länge alls.

Men fortfarande, fyra månader senare, tänker jag på honom. Blir irriterad på mig själv varje gång det händer men ändå ploppar tankar upp i hjärnan på mig. Det värsta av allt är att det inte bara är minnen, utan mer fantasier om vad som skulle hända ifall jag råkade träffa på honom igen. Igår hade jag tydligen köpt en lägenhet i ett område jag vill flytta till. Vet att en av hans bästa kompisar bor där nån stans men inte vart. Men jag hade visst köpt lägenheten brevid och blivit inbjuden på middag där och han var också där. Att han har flickvän (för det vet jag att han har) har tydligen helt försvunnit ur min hjärna vid de här fantasierna.

Det är verkligen inte hälsosamt det här, för mår dåligt varje gång det händer. Blir ledsen och deprimerad. Finns det nån där ute som vill ha mig? Och är det värt att ens försöka igen om man ska må så här flera månader efteråt? Nä, är väl bättre att inställa mig på att vara ensam. Utan förväntningar kan man ju inte bli besviken.

För några veckor sedan fyllde jag år igen. Skulle ha fika för ganska många kompisar. När jag har fika så måste jag alltid överdriva, som tur var hade jag lite tidsbrist den här gången och hann inte baka lika mycket som jag hade tänkt men hann ändå bli två tårtor, kanelbullar och kolakakor, plus att jag hade köpt godis och kakor också. Kan ju säga att det blev över fika när alla hade varit. Jag som hade tänkt hinna baka två sorter till. Säger bara, tur att jag inte hann det!! För hade ju bara varit jag själv som hade ätit upp dem sedan!!

I alla fall: När jag skulle baka bullarna gjorde jag degen som vanligt och lät den jäsa. Inga problem. Men sen när jag skulle kaval ut degen insåg jag mitt misstag. Jag har ju ingen kavel! Hjälp! Vad gör man då?!?

Jo, man går till sitt barskåp (en konsumkasse inne i förådet) och ser ut en rund och fin flaska (i det här fallet vodka) som kan användas som kavel. I just det här fallet var det värsta etiketten på flaskan, men det gick ju lätt att lösa genom att sätta in flaskan i en liten plastpåse. Vips så hade jag en kavel :) Ibland blir jag nästan lite stolt över att jag kommer på  lösningar på vissa problem i samma stund som jag kommer på problemet och därför inte har något problem. Tänk om det kunde vara så lätt med alla problem man har!!

I England har det nu kommit en liknande lag som kom här i Sverige i Juni 2005 (eller var det 2006?), den om att man inte får röka inomhus mer. Jätteskönt tycker jag, för har varit väldigt rökigt inne på pubar och jag är ju inte vad vid det mer. Dessutom glömde jag alltid bort att säga att jag ville ha ett rökfritt rum när jag bokade hotell, så lyckades få rökrum några gånger. Men nu behöver man ju inte oroa sig för det mer...

... trodde jag ja.

I förra veckan var jag i England igen och fick uppleva hur de har gjort om rökrumen till icke röka rum. Kan lättast beskrivas i tre steg:

1. Ta bort alla askkopppar från rummen
2. Sätt upp skyltar om att man inte får röka i rummet
3. Klart!

Ja, tydligen är det inte mer som krävs. Att tvätta gardinerna och överkasten i rummen behövs tydligen inte. Lukten försvinner väl av sig själv om några år eller så.